söndag 15 februari 2015

Magsjuka!

En diabetikers värsta mardröm, magsjuka! 
Och det var precis vad Elsa fick halv elva i går kväll.
Så jobbigt när det kommer på kvällen/natten då det alltid blir så kritiskt att man måste hålla sig vaken i stort sett hela natten.
Det blir täta blodsockertagningar för att hålla blodsocker och ketoner under kontroll. Man måste få i sig något att äta och ta insulin trots lågt blodsocker för att undvika ketoner som bildas i kroppen väldigt fort. Om de fortsätter kräkas och man inte får i dem något så kan det bli kritiskt väldigt fort och då är det sjukhuset med dropp som gäller.
Som tur var så kräktes hon bara två gånger och kunde efter ett tag få i sig lite avslagen Cola och en crispmacka som hon som tur var fick behålla. Nu dagen efter mår hon bra, men självklart kommer jag hålla henne hemma 48 timmar som är inkubationstiden för magsjuka. 

Magsjuka
Om man har maginfluensa, äter ovanligt lite och kanske kräks blir blodsockret lågt, och det bildas syror (ketoner) i urin och blod när kroppen svälter. Då behöver man äta eller dricka något som innehåller socker, lite i taget och ofta, exempelvis saft med vanligt socker, eller isglass. Insulin behövs också, men förmodligen i lägre doser än vanligt om man inte äter.

Behåll alltid det långverkande insulinet - basinsulinet. Feber ökar insulinbehovet också vid magsjuka. Till insulinet behövs något som innehåller socker när man inte kan äta som vanligt.

Man får aldrig sluta ge insulin! 

Under något dygn kan man så behöva vara mycket aktiv med söt dryck, blodsockerkoll och anpassade insulindoser, och sedan brukar magsjukan vara över.

Källa: diabit.se 

onsdag 11 februari 2015

6 årsdagen!

Idag är det 6 år sedan vi fick det där beskedet som skulle förändra vårt liv för alltid! Ett besked som man inte kunde påverka, ett besked som man helt enkelt bara var tvungen att acceptera! En obotlig sjukdom som kräver att behandlas dygnet runt för att förhindra följdsjukdomar som vi vet leder till döden om man inte sköter den.
Att sedan tiden rullar på och man hela tiden biter ihop och är så där stark hela tiden, det tar på krafterna. Det här senaste halvåret har varit så där extra tufft, vår starka 9 åring har blivit mer självständig, börjat grubbla på varför just hon ska ha diabetes typ 1! Grinar varje gång vi ska byta infart och blir arg på sig själv för att hon tycker hon är dålig för att hon inte klarar av det! Att behöva tänka så som barn gör att man som förälder blir så ledsen och arg på denna hemska sjukdom! 
Citerar min fina FB-vän Helena som själv har en dotter med diabetes typ 1 i samma ålder som oss.
 "Vi är inne i det. Det är vår vardag och vi lever fullt ut, diabetesen lever med oss och inte tvärtom MEN att sticka sitt barn i fingrarna, att byta pump, att hela tiden planera och kontrollera dagar, att ligga steget före, att varje kväll analysera natten, att ställa klockan för att gå upp och sticka sin sovande dotter, att varje morgon utvärdera natten och sedan stämma av allt med personalen på skolan och fritids… Det är inget man vänjer sig vid. Vi har accepterat och försonats med vårt liv men samtidigt går det inte en enda dag utan att vi önskar att hon var frisk."
Tack Helena för att du sätter ord på hur man känner, kunde inte sagt det bättre själv.


      Bjuder på en vinterbild på Charlie och Elsa!