söndag 29 april 2012

HbA1c=48 mmol/mol

I tisdags var vi till sjukhuset och stämde av hur Elsas långtidsvärde såg ut, och det såg fortsatt fint ut. Exakt samma värde som förra gången. Det vi tog upp som har varit och är ett stort problem för Elsa är hur vi ska göra för att Elsa inte ska tycka att det gör ont när vi byter infusionssetet var tredje dag. Hon blir jämt ledsen och låter oss inte byta den. Det är otroligt jobbigt och svårt varje gång när hon är så ledsen och och säger att hon inte vill ha diabetes. För oss är det bara att bita ihop och försöka hjälpa henne på bästa sett, men övertalning och förklaring fungerar inte på Elsa utan det slutar alltid att vi får hålla fast henne och ta bort den på henne utan hennes tilltro. Det är ju inte så här man vill, men den måste ju bort så vad gör man?
De på sjukhuset hade de inget bra förslag att ge oss, men de försökte prata med Elsa och få henne att förstå att det här måste vi ju bara göra. Hon lyssnade och log lite försiktig åt diabetesteamet. Det är alltid så att både jag och Anders måste vara hemma och byta stålnålen var tredje dag eftersom ingen hanterar att ta bort den själv. Så var fallet i lördags då Anders var borta och jag skulle behöva byta den själv. Jag ringde min vän Jenny som genast kom och hjälpte mig, och tro det eller ej så gick det riktigt bra. Hon fick sitta i Jennys knä och titta på hennes örhänge medans jag tog bort den snabbt. Hon hann inte ens bli ledsen! Så ibland är det bra med lite förändring och med någon annan som hon inte kan spela ut lika lätt som sina föräldrar.

Jag hoppas verkligen att hon snart ska kunna ta bort stålnålen utan att bli ledsen.



Elsas stålnål från Medtronic som vi byter var tredje dag.